Nationalekonomi

Det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster i ett land. Grundmåttet på ekonomins storlek och tillväxt. När BNP växer blir det fler jobb, högre inkomster och fler möjligheter.

Den allmänna prisnivåns ökning över tid. Mäts med konsumentprisindex. En inflation på 2 % är ECB:s mål – en ”sund” nivå som håller ekonomin i gång utan att den överhettas.

Centralbanken (ECB, Fed) styr priset på lån med styrräntan. Låga räntor = billiga pengar = investeringar. Höga räntor = dyrare pengar = lägre inflation.

Den andel av arbetskraften som saknar arbete och söker jobb. Den naturliga arbetslösheten ligger kring 4–5 % – aldrig noll, eftersom människor byter jobb.

Förhållandet mellan ett lands export och import. Ett överskott i bytesbalansen betyder att landet exporterar mer än det importerar – kapital strömmar in i landet.

Statens inkomster (skatter) och utgifter (tjänster, stöd). När utgifterna överstiger inkomsterna skuldsätter sig staten. Skuldens andel av BNP är ett mått på hållbarheten.

Marknadsekonomins grundläggande lag: när efterfrågan ökar och utbudet är oförändrat stiger priset. Jämviktspunkten bestäms automatiskt.

Hur mycket efterfrågan förändras när priset ändras. Elastisk = även en liten prishöjning minskar försäljningen. Oelastisk = nödvändighetsvara.

Fullständig konkurrens (många små), monopolistisk konkurrens (differentiering), oligopol (några stora) och monopol (en dominerar).

Kostnaden för att producera ytterligare en enhet (marginalkostnad) jämfört med den extra nytta den ger. Vinsten maximeras när marginalnyttan = marginalkostnaden.

Matematisk analys av strategisk interaktion. Undersöker hur beslut beror på vad konkurrenterna gör.

Bieffekter av marknadsaktiviteter som påverkar tredje part. Negativa: föroreningar. Positiva: vaccinationer.