EU:s momssystem belönar den som förblir liten och straffar den som lyckas växa över gränserna.
EU:s momsregler för gränsöverskridande handel avgör i praktiken om ett litet svenskt företag vågar ta steget ut på den europeiska marknaden, eller stannar hemma av ren försiktighet. Det är fel ordning. En union som vill ha fler växande småföretag kan inte ha ett momssystem som slår till hårdast just när tillväxten äntligen tar fart. Vi menar att det är precis det som sker i dag för en del av de mikroföretag och startups som säljer direkt till konsumenter i flera EU-länder samtidigt. Det är ett systemfel som kostar tid, pengar och i värsta fall hela affärsidén.
EU införde 2021 den gemensamma momsredovisningen OSS (One Stop Shop) för att slippa just detta: ett företag ska kunna deklarera och betala moms för hela sin EU-försäljning via ett enda land, i stället för att registrera sig separat i varje medlemsstat. Tanken var god, och systemet fungerar bra för den som säljer enkelt och direkt utan lager i andra länder. Problemet uppstår när verksamheten växer på riktigt: ett lager i ett annat land kan till exempel göra att den förenklade ordningen inte längre räcker och att företaget dessutom tvingas registrera sig lokalt, i värsta fall retroaktivt. Notan för den sortens efterklokhet kan bli betydande, och den drabbar inte de bolag som har råd med en hel ekonomiavdelning. Den drabbar i stället de små företagen som gjorde allt rätt ända fram till dagen de blev för framgångsrika för sitt eget regelverk.
Det är ett argument för att fördjupa den inre marknaden snarare än att nöja sig med den som den ser ut i dag. Så länge gränsöverskridande momshantering förblir ett minfält som bara större bolag har råd att navigera med jurister och skatterådgivare, är EU:s inre marknad i praktiken mindre öppen för mikroföretagaren än för storbolaget. Den som på allvar vill ha fler svenska tillväxtbolag borde se en förenklad och förutsägbar gränsöverskridande moms som infrastruktur, lika viktig som vägar och bredband. Det kräver mindre byråkrati och mer konsekvens mellan medlemsländerna, inte fler undantag och tröskelvärden som ingen hinner hålla reda på innan de redan är överskridna.
Innan ett företag siktar utåt, mot Asien, USA eller bara nästa EU-land, lönar det sig att först få ordning på hemmaplan. Samma princip som gäller för en exportsatsning i Asien gäller momsen: strukturen måste sitta innan volymen kommer, inte efteråt. Det handlar inte om att vänta med tillväxten, utan om att bygga rutiner för bokföring, registrering och rapportering medan företaget fortfarande är litet nog för att det ska gå snabbt att ändra dem.
Här finns också en tydlig roll för tekniken. Redovisningsprogram och automatiserade momsverktyg har blivit bra nog för att en ensam grundare ska kunna hålla koll på flera länders regler utan att anställa en controller. Men nyttan ligger i att faktiskt använda de verktyg som redan finns och fungerar, inte i att ständigt leta efter nästa version. Poängen är att sluta jaga det senaste AI-verktyget och i stället sätta det som redan finns i drift. Det gäller bokföring och momsregler precis som det gäller kundservice och marknadsföring. Svenska mikroföretag ligger för övrigt inte dåligt till här: förutsättningarna för att använda AI för att stärka konkurrenskraften finns redan, men de måste faktiskt tas i bruk innan de gör någon skillnad på resultaträkningen.
Slutsatsen är enkel. Mikroföretagare och startupgrundare som planerar att växa utanför hemmamarknaden bör gå igenom sin momshantering innan volymen tvingar fram det, inte efteråt. Fråga en redovisningskonsult redan i planeringsstadiet vilka trösklar som gäller för just er bransch och era marknader, och bygg rapporteringsrutinerna så att de klarar expansion utan att behöva rivas upp i efterhand. På politisk nivå bör svenska och europeiska beslutsfattare se varje sådant systemfel som en påminnelse om att den inre marknaden fortfarande har för mycket friktion kvar att bygga bort. Tillväxt ska belönas, inte bestraffas med efterhandskonstruerade miniregister i tjugosju länder.
Det är ett systemfel som kostar tid, pengar och i värsta fall hela affärsidén.
Tillväxt ska belönas, inte bestraffas med efterhandskonstruerade miniregister i tjugosju länder.
Innohub TV
Se det här innehållet även på Innohub TV
Vi har plockat klipp från Innohub TV som fortsätter på samma tema.
