STEM-kompetens: så får Sverige fler att välja teknik

Sverige har fått en STEM-strategi, men kompetensbristen löser sig inte i ett departement. Här är vad Svenskt Näringslivs seminarium betyder för dig som driver företag.

Sverige har fått en STEM-strategi. Det låter kanske som en fråga för skolpolitiker och universitetsrektorer, men i själva verket handlar den om något som varje företagare känner i magen: går det att hitta rätt folk? STEM-kompetens, alltså kunskap inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, är den råvara som klimatomställningen, digitaliseringen och den allt hårdare globala konkurrensen bygger på. Utan den löser vi varken stora eller små problem.

Det var utgångspunkten när Svenskt Näringsliv samlade forskare, företag och eldsjälar till ett seminarium den 2 september 2025. Frågan var enkel att ställa och svår att besvara: hur får vi fler att välja STEM? Och räcker det egentligen med intresse?

Varför STEM-kompetens är en företagsfråga

Det är lätt att se kompetensbristen som något för de stora bolagen. Ericsson och Novavax, som båda fanns med i panelen, rekryterar på en global marknad. Men samma brist slår minst lika hårt mot det lilla teknikbolaget i Linköping eller e-handlaren i Borås som behöver en utvecklare, en dataanalytiker eller någon som förstår hur ett lager kan automatiseras.

Skillnaden är att de stora har hela avdelningar för employer branding, alltså arbetet med att bygga ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. De små har ofta bara sig själva. Därför blir kompetensförsörjning, att ha rätt person på plats vid rätt tid, en av de mest strategiska frågorna en mindre företagsledare kan ägna sig åt.

Strategin i sig löser inget över en natt. Vi har tidigare skrivit om STEM-strategin och vad rätt kompetens betyder för Sverige. Strategin är efterlängtad, men det stora arbetet återstår. Den nya STEM-delegationen ska bland annat verka för att öka flickors och kvinnors intresse för naturvetenskap och teknik. Det är en bra början. Men att peka på problemet är inte samma sak som att lösa det.

Intresse räcker inte, men det är där allt börjar

Seminariets titel lovar ett svar på hur vi får fler att välja STEM. Den intressantare frågan gömmer sig i beskrivningen: är det mer än intresse som behövs? Panelen samlade fem olika perspektiv på just det.

• Forskningen, genom Ulrika Sultan som doktorerat i teknikens didaktik vid Chalmers, alltså läran om hur teknik lärs ut och lärs in.
• Medierna, genom tv-producenten och författaren Elin Ek, som representerar berättelsernas makt över vad unga tycker är spännande.
• Gräsrötterna, genom Selma Hodzic, ordförande för Girls in STEM, som arbetar direkt med de tjejer strategin vill nå.
• Arbetsgivarna, genom Anders Österlund på Ericsson och Åsa Manelius, vd för Novavax, som står på den sida där bristen märks i rekryteringen.

Redan sättet frågan ställs på antyder svaret, och det är väl värt att lyssna på hela samtalet: intresse är nödvändigt men inte tillräckligt. Ett barn kan älska att bygga saker och ändå aldrig få höra att ingenjör är ett yrke för någon som hen. Det behövs förebilder, vägar in och en känsla av att man hör hemma. Det behövs, med andra ord, både hjärta och struktur.

Förebilder syns inte av sig själva

Här finns en poäng som är lätt att missa för den som driver ett litet företag: du är en förebild, vare sig du vill eller inte. Utvecklaren som besöker gymnasiet på hemorten och berättar om sin vardag gör mer för rekryteringen om fem år än de flesta annonser. Och om det är en kvinna som står där framme, blir signalen till tjejerna i klassrummet ännu starkare.

Vad kan ett litet företag göra i väntan på strategin?

Nationella strategier rör sig i skolårets takt. Företag rör sig i kvartalstakt. Så vad kan du göra redan i höst?

1. Öppna dörren tidigt. Erbjud prao, sommarjobb eller ett studiebesök. Det kostar en eftermiddag och kan avgöra ett gymnasieval.
2. Bredda bilden av vem som passar. Titta på hur era annonser och er webb ser ut. Om alla bilder visar samma typ av person säger ni omedvetet vem som inte ska söka.
3. Bygg kompetens inifrån. Alla behöver inte vara civilingenjörer. Många tekniska roller går att växa in i, särskilt nu när verktygen blivit enklare.
4. Samarbeta lokalt. Gymnasieskolor, yrkeshögskolor och folkhögskolor vill ha kontakt med näringslivet. Ofta är det bara ett mejl bort.

Den tredje punkten förtjänar ett ord till. Verktyg som Lovable gör att man i dag kan bygga en app utan att skriva kod. Det sänker tröskeln, men det tar inte bort behovet av människor som förstår vad som händer under huven. Snarare tvärtom: när fler kan bygga, blir de som kan felsöka, säkra och skala ännu mer värdefulla.

Konkurrensen väntar inte

Seminariets beskrivning kallar den globala konkurrensen knivskarp, och det är ingen överdrift. De teknikjättar som nu står under bevispress från sina ägare konkurrerar fortfarande om exakt den kompetens svenska bolag behöver. Ett litet företag i Sverige kan inte matcha deras löner. Men det kan erbjuda något annat: närhet till besluten, verklig påverkan och en vardag där ens arbete syns.

Det är också ett argument för att inte vänta på att delegationen ska leverera. Kompetensbristen är inte en framtida risk utan ett nuläge. Frågan är inte om ditt företag påverkas, utan hur du positionerar dig medan spelplanen ritas om.

Vad kan vi lära oss?

Den största insikten är att STEM-kompetens inte skapas i ett departement. Den skapas i klassrum, på arbetsplatser och i de små ögonblick när en ung människa tänker: det där skulle jag kunna göra. Strategin ger ramen och delegationen riktningen, men avgörandet sker i vardagen.

För dig som driver företag är det både en varning och en möjlighet. En varning, eftersom ingen kommer att lösa din kompetensbrist åt dig. En möjlighet, eftersom de företag som redan nu öppnar dörren för unga, och särskilt för de tjejer som i dag väljer bort teknik, bygger sin rekryteringsbas för nästa decennium.

Sverige har alla möjligheter att klara omställningen med ny teknik och nya människor. Men bara om vi vågar se ärligt på varför så många fortfarande väljer bort den. Hela seminariet finns att se nedan, och det är väl värt sina knappt nittio minuter för alla som någonsin skrivit ordet sökes i en jobbannons.

Intresse är nödvändigt men inte tillräckligt. Det behövs förebilder, vägar in och en känsla av att man hör hemma.

Du är en förebild, vare sig du vill eller inte.

STEM-kompetens skapas inte i ett departement. Den skapas i klassrum, på arbetsplatser och i de små ögonblick när en ung människa tänker: det där skulle jag kunna göra.

▶

Källor

• Så får vi fler att välja STEM – Svenskt Näringsliv, seminarium inspelat 2 september 2025 — Deltagare: Ulrika Sultan (Chalmers), Elin Ek, Selma Hodzic (Girls in STEM), Anders Österlund (Ericsson Sweden), Åsa Manelius (Novavax). Moderatorer: Johan Olsson och Isabelle Galte Schermer. Cirka 87 minuter.