Nettoförmögenhet: så rik är mediansvensken

Sverige slutade mäta hushållens förmögenhet 2007, men ny data från SCB, UBS och tiotusentals svenska sparare visar var gränsen mellan rik och fattig faktiskt går.

Sverige slutade räkna 2007. När förmögenhetsskatten avskaffades försvann också nästan all offentlig statistik om vad svenska hushåll faktiskt äger, och frågan om hur rik mediansvensken egentligen är blev förvånansvärt svår att besvara. Ny sammanställd data ritar nu om bilden: din nettoförmögenhet jämförs sällan mot verkligheten, utan mot en genomsnittssiffra som nästan ingen faktiskt har.

Varför har Sverige saknat förmögenhetsstatistik i snart tjugo år?

Fram till 2007 fick Skatteverket in uppgifter om hushållens tillgångar varje år, som en del av förmögenhetsskatten. När skatten togs bort försvann också skälet att samla in siffrorna, och Sverige har sedan dess saknat en löpande, heltäckande bild av vem som äger vad. I avsnitt 480 av RikaTillsammans-podden har Jan, Caroline och Oliver försökt täppa till den luckan genom att gräva fram registerdata från SCB, UBS Global Wealth Report och Finansinspektionens sparande-rapport, samt siffror från Avanza och Lysa, och sedan jämföra allt med över 10 000 svar från sin egen community.

Resultatet är den mest kompletta bild som funnits på länge av svensk förmögenhet, byggd på flera oberoende källor snarare än en enda myndighetssiffra.

Varför ljuger genomsnittet om din ekonomi?

Här kommer den viktigaste nyckeln till hela statistiken: skillnaden mellan medel och median. Snittet räknar ihop allas tillgångar och delar med antalet personer, vilket gör att några få extremt förmögna hushåll drar upp siffran rejält. Medianen visar istället vad personen mitt i raden har, alltså en betydligt mer rättvisande bild av en vanlig svensk. Medianen berättar sanningen, medan snittet ofta ljuger.

Mediansvenskens nettoförmögenhet landar enligt den sammanställda datan på ungefär 825 000 kronor. Det låter kanske inte som en förmögenhet i vardagen, men enligt UBS Global Wealth Report räcker det för att placera mediansvensken bland de rikaste 15 procenten av jordens befolkning. På investeringssparkontot, ISK, kontoformen nästan fyra miljoner svenskar använder för att äga fonder och aktier utan att deklarera varje enskild affär, ligger mediansaldot på 90 678 kronor.

ISK-kapitalet växer med åldern, men ojämnt

Ju äldre spararen är, desto större brukar ISK-saldot vara, vilket är logiskt eftersom kapital får tid att växa. Mindre logiskt, men desto mer slående, är könsgapet som följer med: skillnaden mellan mäns och kvinnors sparande vidgas år för år och uppgår enligt SCB:s åldersuppdelade siffror till omkring en halv miljon kronor vid 65 års ålder.

Hälften av svenskarna har nästan inga tillgångar alls

Bakom den något tröstande mediansiffran gömmer sig en betydligt tuffare verklighet för många. Finansinspektionens sparande-rapport visar att varannan svensk har inga eller mycket små tillgångar, och ungefär var fjärde svensk klarar inte en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller sälja något. Det är inte en marginell grupp – det är en betydande del av landets vuxna befolkning som lever utan ekonomisk marginal.

Bristen på buffert får konsekvenser som sträcker sig långt bortom sparkontot. En siffra som ofta lyfts fram i sammanhanget är att bara var tredje kvinna uppger att hon har råd att lämna sin relation om hon skulle vilja, en påminnelse om att ekonomisk marginal också handlar om frihet att fatta svåra beslut, inte bara om konsumtion.

Samma logik gäller den som funderar på att starta eget. Utan en buffert att falla tillbaka på blir steget att lämna en trygg anställning för ett osäkert kassaflöde en mycket större risk än det borde behöva vara. Precis som ett nystartat bolag behöver sunda marginaler för att överleva, något som syns tydligt i hur svenska exportbolag har byggt sin bruttomarginal, behöver en privatperson en ekonomisk marginal innan hen tar språnget.

Vad säger grannlandet Danmark om svensk förmögenhet?

En av de mer avslöjande jämförelserna i genomgången handlar inte om Sverige internt, utan om grannlandet. I samma avsnitt jämförs Danmark, som till skillnad från Sverige har fortsatt föra löpande statistik över sina invånares förmögenhet, och den visar att dansken i genomsnitt är rikare än svensken.

Samma princip gäller för företag som navigerar utan bra data. Ett bolag som saknar koll på sina egna nyckeltal fattar beslut på magkänsla istället för fakta, ungefär som Sverige tvingades gissa om sina invånares förmögenhet i snart två decennier. Vill du se hur branschspecifik kunskap kan ge ett motsvarande informationsförsprång för företag, eller varför stora investeringar i till exempel AI-kapacitet måste bevisa sitt värde i faktiska siffror innan de betalar sig, är logiken densamma som i förmögenhetsdebatten: hype och antaganden håller inte särskilt länge mot verklig data.

Vad kan du lära dig av Sveriges förmögenhetsgap?

RikaTillsammans-communityns egna siffror illustrerar själva poängen med hela genomgången. Medlemmarna i communityn rapporterar en förmögenhet som är nästan nio gånger högre än genomsnittssvenskens, och nästan hälften är ISK-miljonärer. Det säger förstås mer om vem som väljer att engagera sig i ett sparande-community än om Sverige i stort, men samma skevhet dyker upp i företagsvärlden varje gång någon drar slutsatser från sitt eget nätverk istället för från faktiska kunder. Ibland krävs det en ny distributionskanal eller ett nytt sätt att nå rätt målgrupp för att se den verkliga bilden, ungefär som i berättelsen om hur rätt produktdistribution kan öppna en marknad som annars hade varit osynlig.

Den största lärdomen från Sveriges förmögenhetsgap är enkel men lätt att glömma: fråga dig alltid om du tittar på medianen eller snittet, på en representativ grupp eller en skev sådan. Att kartlägga sin egen nettoförmögenhet, bygga en buffert innan man tar ett stort steg och basera beslut på faktiska siffror snarare än antaganden gäller lika mycket för en privatperson som för en företagare som ska fatta nästa stora beslut.

Medianen berättar sanningen, medan snittet ofta ljuger.

Det är inte en marginell grupp – det är en betydande del av landets vuxna befolkning som lever utan ekonomisk marginal.

▶

Källor

• 480. Hur rik är svensken? | Jämför ditt ISK och tillgångar – RikaTillsammans — Genomgång av registerdata från SCB, UBS Global Wealth Report, Finansinspektionens sparande-rapport, Avanza, Lysa och RikaTillsammans-communityns egna svar.