En endagsfortbildning om artificiell intelligens i den svenska skolan visar varför kompetensfrågan också är en tillväxtfråga för landets småföretagare.
AI i skolan – dagen som satte frågan på kartan i Sverige
En hel eftermiddag, 131 minuter i sträck, ägnad åt en enda fråga som redan oroar lärarrum runt om i landet: hur möter skolan en teknik som eleverna redan använder varje dag? Den 12 juni 2026 samlade Internetstiftelsen, tillsammans med KTH, lärare och skolledare till sändningen “AI i skolan – förstå och kom igång”. Evenemanget var det andra i en fortbildningsserie om AI och digital kompetens i skolan, och moderator Kristina Alexanderson inledde programmet.
Att en stiftelse som ansvarar för Sveriges toppdomän .se väljer att lägga kraft på skolans AI-undervisning säger något om hur brett frågan har spridit sig. AI i skolan är inte längre en nischfråga för IT-ansvariga – den berör undervisningens grund, elevernas framtida arbetsliv och i förlängningen hela landets konkurrenskraft.
Vilka ämnen stod på programmet?
Programmet var brett upplagt. Olga Viberg talade om AI:s möjligheter och utmaningar samt hur tekniken kan användas på ett ansvarsfullt sätt i skolan, medan Linda Mannila tog upp AI i undervisningen och hur lärare kan förklara tekniken för sina elever. Jannike Tillå presenterade insikter om hur eleverna själva faktiskt använder AI i vardagen – ett perspektiv som sällan får lika mycket utrymme som lärarnas.
Annika Agélii Genlott, som representerade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), riktade sig till skolhuvudmän och det ansvar som ligger på kommun- och regionnivå. Andrew Galbraith belyste AI som skrivverktyg på gymnasiet, Joel Rangsjö gick igenom hur man konkret kommer igång med AI i undervisningen, och Thorunn Vignisdottir satte ord på begreppet AI-kompetens. Nima Zaerzadeh avslutade med att rikta ljuset mot AI-bias och hur elever kan göras medvetna om snedvridningar i de verktyg de använder.
Varför berör detta Sveriges företagare – inte bara lärare?
Det är lätt att tänka att skolans digitalisering är en fråga för utbildningsdepartementet och kommunerna. Men varje elev som idag lär sig använda, ifrågasätta och förstå AI är en framtida medarbetare, kund eller – om allt går vägen – grundare av ett eget företag. Den kompetens som byggs i klassrummet blir förr eller senare den kompetens som finns tillgänglig på arbetsmarknaden.
Samma frågor som lärarna brottas med – var går gränsen för ansvarsfull användning, vem har mandat att fatta beslut om AI-verktyg – ställs redan i näringslivet. Att sätta tydliga befogenheter för AI-säkerhet är lika relevant i ett litet företag som i en skolförvaltning. Och i takt med att fler arbetsplatser får egna AI-agenter som kollegor blir det allt viktigare att de spelregler eleverna möter i skolan speglar de spelregler som väntar dem på jobbet.
Från klassrum till kontor: kompetensen möter arbetsmarknaden
Sveriges småföretagare har ofta uttalade tillväxtambitioner, och många siktar på en tillväxt på minst fem procent om året. Ett sådant mål vilar på ett enkelt antagande: att det finns kompetens att rekrytera. Om dagens elever redan i skolan lär sig både möjligheterna och fallgroparna med AI, får företagen i morgon en arbetskraft som är snabbare att sätta i produktivt arbete – och mindre benägen att göra nybörjarmisstag med känslig data eller obegränsade AI-verktyg.
Det gäller även på styrelsenivå. Styrelser som redan idag använder AI som strategiskt verktyg kommer inom några år att rekrytera medarbetare som växt upp med AI redan i gymnasiet. Förväntningarna på vad en nyanställd kan och förstår kommer att förändras i takt med att skolans undervisning förändras.
Nima Zaerzadehs ämne, AI-bias, förtjänar också ett företagarperspektiv. En elev som lär sig att AI-verktyg kan vara snedvridna blir en medarbetare som ifrågasätter output istället för att ta den för given – en egenskap som är guld värd i ett litet bolag utan egen dataavdelning att dubbelkolla med.
Vad kan Sveriges småföretagare lära av fortbildningsdagen om AI i skolan?
Den största insikten är att AI-kompetens inte uppstår av sig själv, varken i skolan eller på jobbet. Den byggs medvetet, ämne för ämne, precis som Internetstiftelsens och KTH:s fortbildningsserie visar genom att bryta ner frågan i hanterbara delar: möjligheter, ansvar, elevperspektiv, huvudmannaskap, skrivverktyg, kompetensbegrepp och bias.
För en företagare är slutsatsen praktisk. Den som vill ha medarbetare, kunder och samarbetspartners som förstår AI på djupet gör klokt i att följa vad som händer i skolans AI-undervisning redan nu, snarare än att vänta tills dagens elever knackar på för en anställningsintervju. AI i skolan är inte bara en pedagogisk fråga – det är en kompetensfråga som förr eller senare landar på företagarens bord.
Hela sändningen finns att se i efterhand på Internetstiftelsens YouTube-kanal, för den som vill gå igenom föredragen i sin helhet.
AI i skolan är inte bara en pedagogisk fråga – det är en kompetensfråga som förr eller senare landar på företagarens bord.
Den kompetens som byggs i klassrummet blir förr eller senare den kompetens som finns tillgänglig på arbetsmarknaden.
Källor
- AI i skolan – förstå och kom igång | Internetstiftelsen — Inspelning av Internetstiftelsens fortbildningssändning, publicerad 12 juni 2026.
- Om Internetstiftelsen — Bakgrundsinformation om arrangören, som ansvarar för toppdomänen .se.
Fortsätt läsa
Du kanske också gillar
Innohub TV
Se det här innehållet även på Innohub TV
Vi har plockat klipp från Innohub TV som fortsätter på samma tema.
